Fartygen har legat på botten i åttio år medan skrov och granathöljen rostar. Lösningen finns — utredd och kostnadsberäknad i HaV:s underlag. Här samlas fakta, rapporter och forskning om kemvraken vid Måseskär.
Efter andra världskriget, 1945–1946, sänkte segermakterna 28 uttjänta fartyg i ett dumpningsområde väster om Måseskär. Sammanlagt uppskattningsvis 20 000 ton kemisk ammunition, enligt de uppgifter som återkommer i utredningarna. Fartygen var oanvändbara — men kunde lastas med granater och bomber med kemiska stridsmedel och sänkas. Där har de legat i åttio år medan skrov och granathöljen rostar sönder.
Senapsgas påvisas i sediment vid Måseskär.
Clark I — en arsenikbaserad stridsgas — påvisas i havskräfta, rödtunga och nordhavsräka.
HaV:s lägesbild: 28 vrak på 190–220 meters djup, fynden dokumenterade.
Spår av kemiska stridsmedel i 37 % av djurprover och 27 % av sedimentprover vid vraken. Vid fyra av fem undersökta vrak påvisades kemiska stridsmedel i bottensedimentet.
Stål korroderar i en takt som går att uppskatta, och riskerna bedöms öka över tid — hur snabbt och i vilken omfattning är osäkert. I Skagerrak har genomrostade bomber med utläckt innehåll redan dokumenterats.
Vraken läcker ut gift. Frågan är inte om gifterna sprids, utan hur mycket mer som kommer att spridas — och hur snabbt. Korrosion är inget man förhandlar med. Den går att uppskatta, och den pekar mot att tiden att agera är nu.
Enligt HaV ökar riskerna med tiden. I takt med att höljena korroderar ökar läckaget, samtidigt som bottentrålning i området — en flitigt använd fiskeplats — river i vraken och sprider gifterna vidare. Fynden i sediment och djurliv visar att ämnena redan sprids från vrakområdet — och ju längre höljena rostar, desto större blir risken för betydligt större utsläpp.
Fotnot: Beräkningen av korrosion ovan bygger på generell forskning om stålvrak i Nordsjön/Skagerrak.
HaV = Havs- och vattenmyndigheten.
☣︎ Om gifterna
De stridsmedel som ligger i de 28 sänkta vraken väster om Måseskär består av nio olika kemikalier, bland andra senapsgas, Adamsit, Clark I och lewisit. Dessa kemikalier är inga vanliga ”gifter” utan tillhör den grupp av miljögifter som anses som de absolut farligaste för miljö och människa. Det är ämnen som är helt konstgjorda. Många av dem är svårnedbrytbara, ackumulerbara samt cancer- och mutationsframkallande. Flera av dem är i samma farlighetsklass som PCB, PFAS, dioxiner och andra kolväten som innehåller klor, fluor och brom. Senapsgas och arsenikföreningar tillhör till exempel den högsta cancerklassen i Världshälsoorganisationen WHO:s klassificering (IARC grupp 1) — samma klass som PCB och dioxiner. De kemikalier som nu ligger i skeppsvraken och sakta läcker ut är så miljö- och hälsofarliga att de numera är förbjudna att tillverka. Detta har märkligt nog inte uppmärksammats i diskussionen om krigsvraken.
Källor: HaV 2022:10 (de nio ämnena, nedbrytningsprodukternas långlivade karaktär) · IARC/WHO — senapsgas, grupp 1 · IARC vol. 100C — arsenikföreningar, grupp 1 · HELCOM 2013
Det är den höga prislappen som brukar avsluta diskussionen: för dyrt, för farligt. Men bärgning är inte enda vägen. Samma utredning som gav siffran ovan listar också rimligare alternativ — den lägsta prislappen hamnar på ungefär 170–340 miljoner kronor. Alla siffror på den här sidan gäller de 28 kemvraken vid Måseskär, ingenting annat.
Alla staplar är ritade i samma skala. Det översta strecket — det mest kostnadseffektiva utredda alternativet — är knappt synligt bredvid bärgningens högsta uppskattning.
HaV:s utredning från 2023 listar flera vägar framåt: bärgning, inkapsling med sten och betong, samt övertäckning eller nedsänkning av vraken där de ligger. Allt har en prislapp. Det mest kostnadseffektiva alternativet ligger långt under de miljardbelopp som brukar avsluta diskussionen.
Ett av dessa alternativ är en patenterad svensk metod som vänder på problemet: istället för att lyfta vraken kapslas de in permanent under havsbotten genom ett kontrollerat skred. Vraket rörs aldrig — det sjunker med sin egen botten och begravs där det ligger. Den står namngiven i utredningen som det mest kostnadseffektiva av de utredda alternativen, och kan beskrivas på principnivå så här:
Förberedelse. Geoteknisk undersökning av bottenförhållandena. Förloppet beräknas i förväg — skred är välkänd geoteknisk fysik som beräknas varje dag.
Kontrollerat skred. Med hjälp av det senaste inom robotteknik luckras havsbotten vid sidan av vraket upp. De stabila punkter som håller havsbotten på plats runt vraket släpper, och botten som vraket står på sjunker — ett kontrollerat skred. Ingen mänsklig aktivitet sker i vattnet — riskerna är därmed ytterst begränsade, särskilt i jämförelse med metoder som kräver att ammunitionen hanteras. Även gamla trålar som snärjts in i vraket följer med ned.
Permanent inkapsling. Ovanpå vraket återgår havsbotten till fast form. Vraket — med ammunition, insnärjda trålar och allt — ligger begravt under havsbotten. Håligheter och tomrum som tidigare var fyllda av vatten fylls med kvicklera.
Animation som visar den patenterade metoden med kontrollerat skred.
| Metod | Kostnad (28 vrak) | Resultat |
|---|---|---|
| Full bärgning (ROV) | 2,2–84 Mdkr | Hög risk — aldrig genomfört i denna skala |
| Sarkofag (sten + betong) | 3,6 Mdkr | Inkapsling på plats |
| Begravning med hjälp av kontrollerat skred | ca 170–340 Mkr | Permanent inkapsling under havsbotten |
Kostnaden — i storleksordningen 170–340 Mkr — avser samtliga 28 vrak vid Måseskär och redovisas i HaV:s underlag (Marine Monitoring AB, 2023), där metoden står namngiven som det mest kostnadseffektiva av de utredda alternativen. Siffran är en uppskattning. En pilot beräknas i samma underlag till omkring 35 Mkr — systemet byggs en gång, därefter kostar varje vrak en bråkdel.
Problemet är dokumenterat, utrett och bekräftat på myndighets- och regeringsnivå. Var och en i kedjan har gjort sin del. Ändå rör sig inget framåt — ansvaret för att agera ligger någon annanstans än ansvaret för att utreda.
Sjöfartsverket och flera HaV-rapporter har sedan 2015 dokumenterat vraken, fyndkronologin och spridningen i havsmiljön.
Lät 2023 utreda alla åtgärdsalternativ. Den patenterade metoden står namngiven i utredningen som det mest kostnadseffektiva alternativet. HaV anger att finansiering — inte lösning — är det som saknas, eftersom extra medel måste tillskjutas från regeringsnivå.
Frågan togs upp i en interpellation i december 2025. Miljöministern bekräftade 28 vrak, anslaget på 40 Mkr och att konventionell bärgning skulle kosta 2,2–84 miljarder.
Regeringen behöver ta beslut om finansiering. Myndigheter kan inte göra något utan pengar.
Den här sidan pekar inte ut någon enskild som ansvarig. Syftet är att visa att kunskapen finns på varje nivå — och att det som fattas är ett beslut, inte mer utredning.
Rapporter, myndighetsutredningar, riksdagsdokument och forskning om kemvraken vid Måseskär. Tanken är att vara platsen dit journalister, politiker och allmänhet går för att hitta allt på ett ställe. Det här är en tidig version — fler dokument tillkommer.
7 dokument inlästa · senast uppdaterad juni 2026. Materialet samlas i projektets arkiv och speglas hit efterhand.
Kontakt: [email protected]